josefinlilja

Jajemän!  Innan lunch hade vi hunnit rapa iväg fyra strålande julspelsföreställningar inför andaktsfulla elever i olika storlekar. De var imponerade förstås, men ändå inte lika imponerade som vi. Fantastiskt att vi klarar det så bra ändå! Utan vare sig mycket övning eller scenskola. Likt improviserande missionärer har vi nu spridit det heliga budskapet till flera hundra hjärtan. Känns bra.

 Lite jobbigt att jag känner rastlöshet så fort jag inte har nåt att  göra. Satt här i vårt kök och grämde oss över det, Emmeli, Jenny å jag. Vill leva i nuet! Nuuuuuuuuuuuu...