josefinlilja

Får aldrig nog av att skandera svaret "Ja, han är sannerligen uppstånden!" efter prästen utropat att Kristus har uppstått. Vi stod igår natt i minusgraderna utanför kyrkan med veka vaxljus i händerna och ropade i pirrig glädje. Jag var så glad efter den två och en halv timma långa påskaftonsmässan, så jublande glad. Inte mest för att den var slut och vi skulle få ta del av knytkalasets goda gåvor, utan mest för att jag så starkt förnam verkligheten i Kristi uppståndelse.
Häftigt!
Vi kramades och gick skrattande in i kyrkan igen för att med omellett, rostbiff, pajer, sillar och en massa tiramisu fira tillsammans! Strosade över till oss efter 2. Full av tacksamhet.