josefinlilja

Det största kaoset i hela Uppsalas studentvärld, inklusive den värsta Preklin-gask, råder just nu i lägenheten på Studentvägen 36. Försööööker att  inte drabbas av panik och än så länge har det  gått  någorlunda  bra, men  många dagar på det här sättet står jag bara inte ut med.
Mina och Helles 48 kvadratmeter är totalt belamrade med saker och saker och saker. Samuel har flyttat hit hela sitt bohag plus att vi idag var till Ikea och shoppade sängar och annat nödvändigt. De står inplastade i köket, mellan diskbänken och köksbordet där det fanns en lucka. Phu.
Gud tröste oss för denna hysteriska komersialism!

Istället för att fly in i mig själv flyr jag ut på stan, redigerar tidning på Norrlands och äter middag med Svensäter och Elin på Uniko.

Vi har i alla fall satt upp som mål att ha en någorlunda fin och välordnad lägenhet i oktober. Får väl se...

Har sommaren månne kommit nu? Kjolen har åkt på i alla fall, men benen som sticker ut är bleka och strävhåriga.

I Stadsparken verkar halva Uppsala vilja spendera sin lördageftermiddag,men vi tränger oss ner ett gäng bland tulpanerna och äter chokladkaka till det kommer upp. Linnè traskar runt och pratar om växter och våra nygifta grannar berättar allt vi vill veta om bröllopets bravader.

Nedan följer det som hänt sen sist. Ljuva dagar!
Nu är Korskyrkans stafettblogg avslutad och jag kan koncentrera mig på denna.
Tack ni som följer!

6.15, i arla morgon, kom han in i mitt sovrum . Iprenmannen trodde jag, men det var Samuel med gitarr i hand och serenad på läpparna. Dåsigt lycklig fick jag så njuta av vackert sprödsjungande "Återigen gryr dagen vid din bleka skuldra. Genom frostigt glas syns solen som en huldra."
Drömde jag? Spelar det någon roll i så fall?
Huvudsaken är att hemläxan vi fick på äktenskapskursen att överraska varandra blev lyckad och igår masserade jag hans rygg med romantisk olja.

Nu är kursen slut och tanken är väl att vi ska vara giftasmogna vid det här laget. Fick diplom och applåd. Snart står vi brud. Par.

Gott tecken att jag inte uppdaterat på länge, haft för mycket sköj att fylla tiden med. Men lite dåligt samvete har jag allt och det känns gott att knacka in en kort leverneberättelse igen.

Varit i Göteborg alltså. Fyra dagar med goaste vängänget! Det blev ett kvinnokollektiv utan dess like i Emmelis lilla, fuktiga etta i Fiskebäck. Blåste fram och tillbaka til stan och testade olika spårvagnsvägar utan att veta riktigt var vi hamnade, slickade kulglass, beställde in högar skräpmat och insöp f(r)iskdoft vid hamnen. Aaaah! Älskar den doften!
Olyckligt nog trodde en man på Elida att vi var nypåmönstrade konfirmander när vi klev ombord för att titta på missionsskeppet. Dödade honom inte.

Infiltrerade oss i ett snyggt ungdomsgäng för att utforska vad som händer en söndagkväll i Götet. Blev en vansinnesfärd genom stan där chauffören skröt i telefonen med att han hade bilen full av norrländskor, samtidigt som han låg i 120 i rondellen.  Latte på cafè och när vi åkte hem för att sova följde hela gänget med hem till oss.
Jaha. Så gör man alltså. 

Mycket humor, mycket skratt och samtal om livet; sådant man behöver ägna sig åt titt som tätt. Underbart med tjejhelg!

Uppsala sover fortfarande tungt och tyst och skräpet har inte hunnit bli uppsamlat i parkerna. Hur många dagen-efter-studenter det finns här idag vill jag knappt tänka på. Jag är glad i alla fall och den enda åkomma jag har från gårdagen är vitlöksandedräkt och en ännu tätare näsa.

Sista april var en mycket glad och sprudlande dag! Sillunchen här på Ansgar var startskottet för en dag full av vänner och gemenskap. Sång och sratt, grillat kött och nån konstig lek här i mitt kök med en härlig drös. Kallt var det, men på natten gick jag och Samuel sakta genom stan, glodde på människor, förfärades och förundrades.
Brustna relationer, spyor i trapphusen och förfrysta kroppar. Jag hoppas inte alltför många ångrar gårdagens händelser...

Folkfest är skoj och att trängas bland alla möjliga ingenting jag har emot. Sköna maj välkommen!