josefinlilja

Panik av snorungen mitt emot! Satt i godan ro vid Engelska parkens datorer och knattrade in ett informerande tal när skäggiga mannen på andra sidan satte igång att snörvla, snörvla, snörvla. Kryper i skinnet och jag måste lämna mina uppgifter och gå härifrån NU! Vill inte få kväljningar av dina snorklumpsljud! Hör du det!!!
Kan man anmäla sånt?

    Fulpuss från oss tre till dig!

Kissnödig i Engelska parken. Fryser framför skärmen och känner mig lika grå som dagens himmel.

Men helgen - ack vad härligt känslofylld! Vår kära präst Patricks tid var inne, han flyttar till kyrkoherdetjänsten på Västkusten och vi avtackar med ett riktigt lyckat spex! Mitt i vin - och ostminglet i kyrkan på lördagkvällen presenterade vi "Kaoset den femtielfte söndagen efter tjofaldighet" och jublet visste inga gränser. Parodieringen av välbekanta karaktärer från församlingen satt som spiken i kistan och skrattanfallen avlöste varandra! Sångerna, som fått ändrade texter, väckte mest känslor och under avslutningssången kom det jag hoppats på: Patrick blev så rörd att han grät.

Aldrig ska vi sluta sakna dig. Du är allt vi har och allt vi ber för! (Gardells melodi)

Söndag kväll svettades vi loss i familjen Erikssons villa. Barnvakter åt de tre livfullaste flickorna i Sunnersta och vi hann med Snurra flaska, Hänga gubbe, kurragömma, äta scones, spela spel, dockteater och gömma nyckel på de tre timmar vi var där. La oss så fort vi kommit hem. 

Borde inte frustat i för allt vad tygen höll igår när vi övade Maria går på törnestig. Kraxhals idag.
Skriver egotal om mig själv inför nästa vecka och försöker hitta balansen mellan ödmjukhet och kax. Grejar det nog!

Strax sopplunch med Kristin.

    

Efter en mysig middag med Jonas i går kväll. Jag var tyvärr tvungen att hasta vidare.

Ho! Går man en A-kurs och har ton med fritid att avverka så får man söka projektera med vad man hittar. Idag har jag stått med ett gäng trevliga doktorander och snackat universitet med förvirrade gymnasieelever, intervjuat två präster och en katolik och handlat finost.

    

Två av våra goaste gossar kom till oss på fredagskvällen och tillsammans njöt vi finmaten. Getosten, färsklaxen och Mikaels vita chokladmousse - alltsammans förträffligt fint. För att inte tala om sällskapet!

Lång dags färd mot natt-föreställning och två barndop är ett urval av helgens andra aktiviteter.
Under söndagens andra dop låste tvååriga storasyster Hanna in sig under pågående förrättning. Visst kaos uppstod. Hon kom ut lagom till tårtan.

Nu måndag med magstress och potatisbullar. Faktiskt tacksam för detta också.

Igår fotade jag stickade fittor och lyssnade till föredrag om orgasmer. Jodå. Tjejer kallades "människor som blivit uppfostrade till kvinnor" och det fanns ingenting som hette "norm".
Sexdagarna på Östgöta nation och jag skrev reportage. Gick därifrån med höjda ögonbryn och när jag kom hem tände jag bönerökelsen.

Idag är väl allt som vanligt. Maken har datorn för att skriva uppsats och eftersom jag tycker det skulle kännas överdrivet att skaffa en till får jag sitta här - på Karin Boye - och tentaplugga.
Entymem, deduktion och genus judiciale - retoriska termer fladdrar som skränande måsar i skallen. (metafor?)

frid

Det finns en låtfras som kommer över mig oftare än andra, nämligen Carolas "Det är dagarna som går som är livet". Tycker det är en tänkvärd sentens. Det är dagarna som går, just dessa dagar, som är själva livet. Inga andra.

Dagarna som går just nu är gråslaskiga. De är fyllda med kiwi, uträttande av ärenden, artikelskrivande och kursboksläsande. Ett cyklande och ett handlande, umgåsande, sovande och fikande. De är helt enkelt livet.