På ett fält i gnällbältet
Här befinner jag mig i veckan:
Alltså på Evangeliska frikyrkans sommarkonferens Torp. Följ mig gärna på Dagenbloggen.
Alltså på Evangeliska frikyrkans sommarkonferens Torp. Följ mig gärna på Dagenbloggen.
Uppbrottets tid
Slutet av maj och början av juni - det måste väl vara en av årets mest intensiva perioder. Allt ska avslutas, alla ska avtackas och dessutom känns det som att varannan person fyller år. I helgen har jag levt på pajer och buffémat, tårtor och välkomstbål. Sommarfest, tjejbrunch, 30-årskalas, examensdans, prästvigning med mottagning, syjuntans avslutning - ja, du hör. Det är ingen hejd.
Nu är jag på Dagenredaktionen och vilar upp mig. Fick kräkkänslor av pajen jag hade till matlåda.
I kväll är första Sverigematchen och jag är oväntat taggad.
Åland
Redan i bilkön till färjan började vårt äventyr. Där låg en mås och ruvade ägg bredvid en burk läsk. Måsen visade glatt upp sina blivande ungar genom att flaxa iväg en stund när jag närmade mig.
Fruarna hängde på däck.
Ett sånt här härligt gäng var vi som tog oss över till det självstyrande finska landskapet där man pratar svenska.
Vackert och soligt var det.
Vi gick en lång promenad genom stenig skog för att komma till några grottor.
Där klättrade maken upp.
I Mariehamn bodde vi över och fick se mer av havet. Vissa av oss lät oss också omslutas helt av det.
På Åland är solen uppe länge och nedanför restaurangen gick halvnakna tyskar förbi på väg mot bastun.
På Åland cyklar även alla tandemcykel.
Det var mig ett värdigt avslut på maj månad.