josefinlilja

I lördags var det dags igen för utflykt, tillsammans med dessa fina grabbar. Vårvintern är på många sätt bättre än sommaren. Luften är friskare, isarna hårdare och framförallt uppskattar man solen mer i mars än man gör i juli.

Sista långfärdsturen blev - med mjuk överis och sönderåkt bana - en flopp. Dock en mycket njutningsfull sådan. Torr vass att sitta på, nygrillad korv och termoskaffe. Helt enkelt en fortsatt god vilodag efter mässan.

Sent härom kvällen cyklade maken ner till stationen så snabbt som han aldrig förut har cyklat tror jag. Anledningen var att hinna krama det här gänget som kom tågande från Småland på väg upp mot Bastuträsk. Tåget hade stannat när han kom fram, men han hann både krama och fota innan det var dags för avgång.
"Det är kärlek det!" sa både mamma och Lillemor.

Varmt välkommet!

...och dess mässor. Få korset av aska struket på sin panna, höra orden "Minns att du är stoft..." och tillsammans med hela den världsvida kyrkan träda in i en tid av avhållsamhet och stillhet innan påskens stora glädje.

Prästen Folke underströk två ord som är viktiga att komma ihåg: "Därför att". Varför avstår jag från något? Jo, därför att kunna bli påfylld av Jesus Kristus.


Bild från förra året.

Spåren är glansiga och cykelvägarna grusiga. Det känns nästan som man åker rullskidor när medvinden fångar en.
Som en god vän i Hudik skulle sagt: Ta nu helg! Det har vi gjort.

...och tur är väl det för jag har ätit drygt 20 semlor och min mage ser ut som en semla utan florsocker.

Syskonhelgen var unik i sitt slag, inte ofta vi ses utan föräldrarna våra, och till stor belåtenhet. Det mesta kretsade kring mat och skönt umgänge. Men vi letade även rätt på en geo-cash.