josefinlilja

Fick med Frida på en långfärdsrunda och hon "fick som en kick" av det.
Vackert och skönt och isen bullrade under oss så jag fick tårar i ögonen.

Skildrar mina juledagar med en rad bilder så slipper jag "Min jul"-uppsatsen här på bloggen.
Emmeli & Jocke flög hem igår och genast får vi känslan av att vara en pytteliten familj. Men det är vi inte och nu kommer ju lugnet lägra sig (äntligen).
Passar på att jobba på äldeboenden lite och på torsdagen får vi till en mysig fikaträff, vi fem gamla rävar (Elin, Kattis, Maria och Beckis) för en uppdatering.

Stackars alla som måste jobba och lyllo oss som kan välja och vraka mellan sällskapsspel, friluftsaktivi och en stunds pengatjänande när man känner för det.

Jagar ljus innan julaftons kväll.

Och hade jag inte spillt ut min varma choklad i sängen så hade det varit ännu mysigare än det ser ut.

Kvällen före var energin på topp och vi svettade loss med ringdans, bugg och avancerad inövad linedance som vi senare använde som paradnummer på diverse julfester.

Stugan full av stearinljus och allsång. Perfekt uppladdning trots att snön lyste med sin frånvaro utanför.

Annandag jul och i morgon är en annan dag.
Ja, ja, bra har jag haft det och bra har jag det sannerligen fortfarande denna härliga gemenskapsspäckade juletid. Åtta pers i familjen är ett mysigt antal och fler ryms det också. Igår Sandbergs och Frida, idag Kåge med både äldsten och Pulkarna. Mys!

För att packa ner klassisk rödbetssallad och dussinet kakor rör vi på oss minst ett par timmar i utomhusljuset, men ack att det blev snö i natt just när vi tänkt skrinna långfärds. Spark får duge.

Kram och julpuss på alla utan herpes!

Igår blev det än mer ljuv skridskoåkning - denna gång i Fjällnora - och jag grämer mig att kamera lämnades hemma, var så vackert! Men det kommer garanterat fler dylika dagar.
Dock inte i Skellefteå dit vi ska ta oss i natt. Där väntar plus och grönvattniga gräsmattor. Hurv! Kan nog bli mysigt ändå.

Nu- huvudvärk och uppsatsputs. Idag ska här städas, packas, fixas det sista på stan och sen - när natten börjar sänka sig över Uppsala - då knölar vi in oss på hårda tågsäten för en tolvtimmars färd norrut.

Plusgrader i Norrland, flera minus här och med en lätt touch av skadeglädje på mina tunntorra läppar skrinnar jag fram på Tämnaren med make och svärfar. Sol som bländar ansiktet, vind som biter friskt och när kroppen säger stopp tankar vi på med perfekt termoschoklad. När solen försvinner gör vi det med.

Pensionärer och studenter - förenen er och ta er ut på isarna!

"Var glad, var glad, Imanuel ger frihet åt var bunden själ" - har sjungits närapå alla dagar nu i advent. Fint. Jag är glad.

Glad julfest i fredags på Ansgar. Magar fylldes under vida kjolar för att sen skumpas runt i lek och långdans så skvätten svette. På natten mådde jag illa. Pecis som det ska vara!

Minusgrader komna och rackars pappa hann ändå före med långfärdsskridskorna. Hade sett säl och allt. Vi hade tänkt dra iväg i förmiddags, men sista utelunch med govänner efter gudstjänsten fick gå före. Men det ska bli av snart!

Elva nääter före jul. Eller ännu mindre nu ju.

Lussedagen började myspysigt och slutade med ett överskölj av siffror.
Lite sömn till att börja med eftersom jag lovat gå luciatåg på onsdagnatt för högstadiekids. Kom inga så vi hjälpte arrangören att städa istället. (Låter kanske hemskt, men jag hade svårt att hålla mig för skratt där vi stod, tiotalet frusna vuxna, och tittade på eldshowen som var fixad kvällen till ära). Snopet.
Upp på mässa med tillhörande lussefrukost och sen gick några av oss till Carolina för att se lucia live. Strålande vackert i läsesal A.

Som sagt så blev det mycket siffror på aftonen när jag hjälpte till vid inventering på Biltema. Plåtskruv, bronsskruv, platta skruvar, långa, korta, breda skruvar och så vidare. Trött i rygg och skalle, men jag tror jag var snabbast av alla!

Idag ska uppsatsen in till handledaren för granskning. Gode Gud, måtte det inte vara för mycket att ändra på. Bara puts.

Hasar upp till mässa i mörka morgonen, men gör sedan det enda rätta: lägger mig med hull och hår igen. Beacuse I`m worth it. Tvingar mig iväg till Boye och kryper omkring som Ringaren bland hyllorna med fett hår och naket ansikte. Det är då man stöter på dessa trevliga, snygga människor. Usch.
Ska skriva järnet och sen hem och duscha.

Trott eller ej, men igår visade december sin första solglimt på eftermiddan! Så efterlängtat.
Drog för periennen direkt för att det stack i ögonen.

Samuels sekundära familj på trevligt besök igår. Gör allt jag kan för att upprätthålla myten om mina husmorskunskaper och kokade egen glögg, bjöd lussekatter och grönkålssoppan var också helt från grunden. Poäng rasslar in.

Men måndagen kommer lika gråblöt som vanligt och snoset förlängs, blir till snuss och sängen har väl aldrig varit så skön. Med minst fem advensfikan i magen efter helgen lyckas jag ändå trava iväg till Carolina framåt tio och nu sitter jag här, fjättrad med uppsatsen i en av hennes läsesalar. Gud, hjälp mig idag.

En något så ovanligt som en mansfri dag i dag och jag gör allt jag kan för att känna mig fri och självständig. Funkar ganska.
Stanflanerande var trevligt, men sen kändes lägenheten alltför tom mitt på lördagen så Svensäter och Lina offrade sig och höll mig sällskap ett par timmar med kaffe och snabbalfapet.
Låter plötsligt som jag vore värsta våpet som knappt kan vara ifrån min make mer än ett par timmar innan panik utbryter. Så är jag faktiskt inte! Tycker bara om umgänge.

Nu cyklar jag till Elin och knådar lussekatter.

Hittade denna när jag rensade mailen. Min blivande brudklänning fast i rött. Det var en härlig känsla att hitta den det!

Kolsvart ute.
Behöver jag ju faktiskt inte påpeka när det nu alltid är det.

Gått igenom runskrift, fornsvensk grammatik och traglat ett och annat viktigt årtal med Arn-Vidh. Tentapluggat klart nu och faktiskt småpeppad på att få skriva den i morgon bitti. Tid att rensa mailen och snart tävla i TP och äta popcorn.

Har ett sår bakom örat, kanske är det räven som klöst mig?

I lågstadiet hade vår klass lyckan att medverka i en färgsprakande musikal med vackermäktig musik, häftiga kostymer och en otroligt välgjord berättelse (tyckte jag åtminstone då).  Hursomhelst  så var  den stora "point of no return" i storyn att den fruktansvärda Draken åt upp solen!
Idag kom hela musikalen tillbaka till mig som ett slag i bakhuvudet och jag insåg till min förfäran att Draken har återvänt! Det måste han ju ha gjort. December kan väl inte undanhålla solen för oss så långe av någon annan anledning?

Trött och glåmig, glåmig och trött. Inte blir det bättre för att jag solsuktandes stirrar in i adventsljusstaken tills jag ser små ljusbollar. Hurv! Kom tillbaka!!

Lite lättar det på kvällarna, när det likas är och ska vara mörkt. Då minglar jag på tidningsmiddag där tryckeriet står för hela baletten eller går på mässa. Gott.

Körsjunga i kyrkan, sötfika buffè tills man närapå kräks och avnjuta ett hejdundrandes fyrverkeri ackompanjerat av romantisk smörmusik - SÅ ska väl en äkta 1a advent avnjutas! Enligt mig.
Däremellan klämmer man in en julmarknad, lyssnar nationskörer och frossar ännu mera fika, så är den optimal.

Men trots att mysigaste tiden är här nu - också enligt mig - så är måndagen lika gråtrist som vanligt med regn, blöta tår och tentaplugg. Känner mig grå som en dammsugarpåse och hade det inte varit för stulna cykeln så hade jag rört mig än mindre än jag gör. Floff.
Hej fikamage och i natt drömde jag att jag var tjock.