josefinlilja

"Men jag tror på Gud och jag vet att jag en dag kommer jag hitta stranden. Och där väntar han på mig med en stor handduk. Och han gnuggar mig torr och varm. Och han säger: Nå, det var väl int så farligt?"

Åh, Mark! Jag är kär! Det är han som, denna fuktkalla arbetsdag då mitt psyke är slappt och mitt hjärta lite ensamt, får mig att rysa av välbehag. Jag ler för mig själv där jag sitter framför skärmen och lyssnar till skivan jag lånat på biblioteket. Mark Levengood läser små guldkantade livshistorier med finska sammetsrösten och  glädjen spirar återigen i mitt  bröst.