Nää hörni
Det här går ju inte. Man kan inte driva en blogg och sällan eller aldrig skriva i den. Varken på kvällarna, efter att ha tillbringat stora delar av arbetsdagen framför datorn, eller på helgen då jag verkligen vill njuta av ledighet, har jag någon som helst lust att skriva blogginlägg.
Jag lägger helt enkelt ner ett tag.
Men bloggen finns kvar och kanske börjar jag om med att skriva i den någon gång. Tack alla ni som läst, tittat eller kommenterat! Önskar er allt gott.
Kvinnor i övre medelåldern
Vad är det med kvinnor i övre medelåldern? Fräscha, måna om sig och fulla av livsvisdom och erfarenhet - de borde längta efter att dela med sig av sina tankar och ha ett självförtroende som får deras ryggar att rakna ännu mer. Men icke. Min erfarenhet säger mig att kvinnor i övre medelåldern bär på en osäkerhet och ett dåligt självförtroende som gör att man absolut inte vill sticka ut, är rädda för att visa framfötterna och, sist men inte minst, totalvägrar att prata med journalister.
Denna kunskap (fördom?) bygger jag på mina knappa två års erfarenhet som reporter. Senast i dag var jag ute på stan för att prata med apotekare om ökandet av receptfria värktabletter. Efter att ha varit på tre olika Apotek hade jag bara lyckats få två röster på band, och det från nyutexade personer. Jag hade helst pratat med någon med mer erfarenhet som kunde jämföra hur användandet ökat, men alla (7-8 stycken) vägrade i sten att svara på två korta, enkla frågor. De stirrade på mig och tryckte sig mot väggarna som om jag hade ett presumtivt mordvapen i hand och inte en liten bandare. Alla var de kvinnor i övre medelåldern.
Kvinnor i övre medelåldern - höj era röster, vi vill och behöver höra er!
Denna kunskap (fördom?) bygger jag på mina knappa två års erfarenhet som reporter. Senast i dag var jag ute på stan för att prata med apotekare om ökandet av receptfria värktabletter. Efter att ha varit på tre olika Apotek hade jag bara lyckats få två röster på band, och det från nyutexade personer. Jag hade helst pratat med någon med mer erfarenhet som kunde jämföra hur användandet ökat, men alla (7-8 stycken) vägrade i sten att svara på två korta, enkla frågor. De stirrade på mig och tryckte sig mot väggarna som om jag hade ett presumtivt mordvapen i hand och inte en liten bandare. Alla var de kvinnor i övre medelåldern.
Kvinnor i övre medelåldern - höj era röster, vi vill och behöver höra er!
Extralång skarv
Under den västkustska julihelgen rymdes två ljuvliga stopp till som jag vill del med mig av.
Rossö:
Och Sjötorp:
Gud - tack för möten med vackra människor och miljöer under denna sommar.
Hunnebostrand
Har man ingen riktig semester på i stort sett hela sommaren får man skapa sig småsemestrar i skarvarna. Det har blivit några mycket lyckade skarvar under dessa sommarveckor. Hunnebostrand med en del av vår utvidgade familj (Einarklanen) var en av dem.
Här i smeten bodde vi i ett hus med stor veranda och havsutsikt.
Hanskalade räkor åt vi.
Hattar på.
Vilket gäng.
Godbitar.
Det regnade en dag, men vi gick med bestämda kliv till havet ändå. Alldeles extra ljummet i vattnet blev det.
Tack Bästkusten.
Prästen min
Vi har varit särbos i några veckor, men nu är det över. Makens praktik i Hofors är till ända och den avslutades med en gemensam helg på platsen med omnejd. Lokalbefolkningen kallar Hofors för "en genomfartsort". Må så vara, men mysigt hade vi i alla fall. Ockelbo med Wij trädgårdar, ljumma sjöar och liveband på en strand - det fanns mycket att upptäcka på vår roadtrip genom Gästrikland.
På söndagen satt jag längst fram när det var dags för hans sista predikan i den stora 60-talskyrkan. 12 minuter klart och gott innehåll. Fortsätt så du!
På söndagen satt jag längst fram när det var dags för hans sista predikan i den stora 60-talskyrkan. 12 minuter klart och gott innehåll. Fortsätt så du!
På ett fält i gnällbältet
Här befinner jag mig i veckan:
Alltså på Evangeliska frikyrkans sommarkonferens Torp. Följ mig gärna på Dagenbloggen.
Alltså på Evangeliska frikyrkans sommarkonferens Torp. Följ mig gärna på Dagenbloggen.
Uppbrottets tid
Slutet av maj och början av juni - det måste väl vara en av årets mest intensiva perioder. Allt ska avslutas, alla ska avtackas och dessutom känns det som att varannan person fyller år. I helgen har jag levt på pajer och buffémat, tårtor och välkomstbål. Sommarfest, tjejbrunch, 30-årskalas, examensdans, prästvigning med mottagning, syjuntans avslutning - ja, du hör. Det är ingen hejd.
Nu är jag på Dagenredaktionen och vilar upp mig. Fick kräkkänslor av pajen jag hade till matlåda.
I kväll är första Sverigematchen och jag är oväntat taggad.
Åland
Redan i bilkön till färjan började vårt äventyr. Där låg en mås och ruvade ägg bredvid en burk läsk. Måsen visade glatt upp sina blivande ungar genom att flaxa iväg en stund när jag närmade mig.
Fruarna hängde på däck.
Ett sånt här härligt gäng var vi som tog oss över till det självstyrande finska landskapet där man pratar svenska.
Vackert och soligt var det.
Vi gick en lång promenad genom stenig skog för att komma till några grottor.
Där klättrade maken upp.
I Mariehamn bodde vi över och fick se mer av havet. Vissa av oss lät oss också omslutas helt av det.
På Åland är solen uppe länge och nedanför restaurangen gick halvnakna tyskar förbi på väg mot bastun.
På Åland cyklar även alla tandemcykel.
Det var mig ett värdigt avslut på maj månad.
Dagens jobblunch
Potatisplättar framför dopet.
Både Wejryd och Estelle skötte sig bra tycker jag.
Voj voj Helsinki
Tillbringat en särdeles fantastisk helg i vårt grannland som en gång var vårt. "Tusen sjöars land" - vad visste vi om dig? Inte mycket. Men ingen i vår eminenta trio (Marti, Eli och Jushi) kom att bli besviken.
Särskilt inte när vi första kvällen lyckades få biljetter till den sedan länge fullbokade uppsättningen av "Kristina från Duvemåla" på Svenska teatern. En av mina livsdrömmar gick i uppfyllelse när biljettkassörskan fumlade fram tre återbudsbiljetter. Riktigt bra platser dessutom!
Fyra timmar inklusive paus - efteråt var vi känslomässigt urlakade. Jag hade gråtit mest hela tiden.
Även toaletten på teatern var vacker.
Maten i Finland överraskade oss. Biffen var vegetarisk, sushin fylld med kålrot och vissa portioner var så små.
Hotellfrukosten däremot var helt enkelt perfekt.
Sveaborg var dramatiskt och blåsigt att skåda.
Domkyrkan var pampig och stenkyrkan bjöd in oss på en stunds retreat.
Vi bodde på Helsingfors näst bästa hotell, sa taxichauffören åtminstone.
Det låg precis vid havet.
Vi kan bara säga: Kitos Helsinki! Vi kommer tillbaka.
Nu är det gott att leva
Nu när måltiderna kan börja avnjutas utomhus.
Människor börjar häcka längs åkanten.
Himlen bjuder på kvällsunderhållning.
Och man kan sitta på någons axlar och sjunga "Nyss så träffa jag en krokodil..."
Och plocka dessa ljuva blomster som breder ut sig som en matta på båda sidor om skogsstigen.
Sköna maj välkommen - du är livskvalitet!
Fem minuter kvar...
Tills jag ska sända nyheter live i radio första gången. Svettig under armarna.
Vad sitter jag här och bloggar för? Bäst att bege mig in i studion och värma upp rösten.
Uppdatering:
Här finns min andra sändning. Den första var jag så nervös på att jag lät gråtfärdig. Fick tryck över bröstet - en reaktion jag inte var beredd på.
Vad sitter jag här och bloggar för? Bäst att bege mig in i studion och värma upp rösten.
Uppdatering:
Här finns min andra sändning. Den första var jag så nervös på att jag lät gråtfärdig. Fick tryck över bröstet - en reaktion jag inte var beredd på.
Hells Angels köper Barbie
Smygfotade denna härom dagen och maken tyckte jag skulle lägga ut den på bloggen så det gör jag.
Sista aprilkaos i hela stan
Och här sitter jag på en lugn redaktion, sval och sorlande. Som en fridlyst bubbla med folkfest och fylleskrän bara runt hörnet. Sveriges Radio har i alla fall bjudit på sillunch, alltid något att trösta sig med när jag missar mösspåtagning och Orphei Drängars skönsång under en klarblå vårhimmel med sköna vänner.
Men i afton får jag ta igen en del sista-april-stämning med grill på gården i glada vänners lag och Valborgskör vid Slottet.
Välkommen Sköna maj!
En av mina trognaste bloggläsare är den härliga kvinnan nedan. Tillsammans med sin make gästar hon oss ett par dagar och igår kväll kastade vi freesbee i Botaniska trädgården. De hade också med sig fina Hälsingepresenter från hembygden. Tack för det Karin och Mikael!
Någon som är kvar?
Kristus har uppstått för länge sen, men jag har ännu inte uppdaterat min blogg. Jag tänker inte be om ursäkt för en sådan sak, det är ju trots allt min blogg och jag hyser inga pliktkänslor angående den. Är det någon som orkat kika in här regelbundet och som fortfarande hyser hopp om att det ska komma upp ett nytt inlägg månne? Tack i så fall, det värmer vänner.
För tillfället är jag på denna eminenta arbetsplats: http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=114
Japp, radio is the shit. Åtminstone för ett tag. Sen blir det Dagen igen och då är det bästa tänkbara.
Vi hade nyss fruktstund här på jobbet, jag skröt om att jag hade gjort klart hela tre inslag i dag och av minerna att döma behöver jag inte göra så många fler knop i dag. Kommit in i ett härligt tempo nu efter tre veckor!
Har ingen ny bild tillgänglig så jag bjuder på en gammal. Värme och sol - något jag hett efterlängtar.
För tillfället är jag på denna eminenta arbetsplats: http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=114
Japp, radio is the shit. Åtminstone för ett tag. Sen blir det Dagen igen och då är det bästa tänkbara.
Vi hade nyss fruktstund här på jobbet, jag skröt om att jag hade gjort klart hela tre inslag i dag och av minerna att döma behöver jag inte göra så många fler knop i dag. Kommit in i ett härligt tempo nu efter tre veckor!
Har ingen ny bild tillgänglig så jag bjuder på en gammal. Värme och sol - något jag hett efterlängtar.
