josefinlilja

Det förunderliga att jag står brud till sommaren är ibland svårt att förstå. Det har inte riktigt landat i skallen på mig än; kanske är jag bara trög. Men Samuel har nog inte heller fattat.
Båda är vi sega när det gäller planering och kanske att vi bättre fattar vad som ska ske när vi konkret sätter igång med den.
Ibland drömmer jag mardrömmar; att fem minuter innan vigseln står jag utan klänning och frisyr. Panik och stress! Syster Matilda hade visst också drömt om det inatt. Skönt att hon löser av mig ; )