josefinlilja

Lite svårt att gå efter helgens bravader i ljuvliga Vinterland. Benen fulla av träningsvärk, men hjärtat fullt av glädje!

På 30 ombonade kvadratmetrar mitt i fjällvärlden har vi hushållit, Helle, Beck, Sara och jag. Inget rinnande vatten fanns att tillgå så smält snö fick duga till att vaska av sig i efter svettiga längdskidåkningsturer. Det är fantastiskt vad den civiliserade människan klarar av!
Efter slalomåkning hela lördagen unnade vi oss dock en dyrt betald dusch och bastu. Har sällan kännt mig så fräsh och lukten av unken svett i stugan ersattes, lagom till Melodifestivalen, av en härlig shampodoft. 
Gräddade våfflor med hjortronsylt, saltade avokado och åt med glädje upp all chiliconcarne som Helles mamma lagat. Myste, pyste och tänjde våra muskler så det sprutade mjölksyra på kalfjället.
Vitt, vitt, vitt, ren luft och oändliga vidder. Vilken natur vi fått vara i!
Med kinder röda av isande blåst, lemmar ömmande av ovana muskelansträngningar och håret i behov av en rejäl uppvaskning, tågar vi så åter hem till Uppsala.

Tacksam för helgen och för det ljuvliga, rena och varma som kommer när man vrider på kranen!