Man får som aldrig nog
Lasse, Lina, Maken och jag skrinnade till vackra Skokloster i nollgradiga diset. Var förrädisk överis på sina håll som förorskade mig tre rammel - alla rätt smärtfria. Bastu efteråt.
Idag fyller goa Mikarill tre decennier så vi var uppe med tidig tupp och småbaguetter. Mysigt och uppskattat!
Kommentarer
Trackback